Fördjupning


Anne Markowski
Stockholms Fria

Hur många jobb gav den finska reformen?

År 2001 permanentade Finland möjligheten till skatteavdrag för hushållsnära tjänster samt för bygg- och renoveringstjänster. I svensk debatt råder stor oenighet om hur många nya jobb den finska reformen har skapat. Det beror troligen på att man kan räkna på olika sätt.

Dels kan man räkna antalet nyanställningar under ett år. Det kallas för 'bruttoeffekten'. Men nationalekonomer brukar gå vidare och subtrahera både den mängd jobb som skulle ha uppstått ändå på grund av den allmänna konjunkturuppgången, samt den mängd som försvunnit, trängts undan, inom andra närliggande branscher. Slutsumman betraktas som det faktiska antalet nya arbetstillfällen som uppstått på grund av reformen och kallas för 'nettoeffekten'.

I maj 2006 presenterade finska Arbetsministeriet en utvärdering som visade att bruttoeffekten av den finska reformen under 2004 var 10 000 årsarbeten. Denna siffra inkluderar alltså allmän konjunkturutveckling och tar inte hänsyn till bortträngningseffekter i andra sektorer. Dessutom inbegriper den de renoveringstjänster som ingår i den finska reformen men inte i det svenska förslaget. Nettoeffekten beräknas till 3 500 årsarbeten, varav endast 14 procent inom sektorn för hushållsnära tjänster. Det faktiska antalet nya arbetstillfällen inom den hushållsnära sektorn beräknas alltså, enligt finska Arbetsministeriet, till 490 stycken under 2004.

Fakta: 

Källa: Finska Arbetsministeriet (rapporten har en svensk sammanfattning).

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Det innebär ju en välfärdsökning'

Det blir bättre för alla inblandade - företagen, kunderna och de som arbetar i branschen när hushållsnära tjänster blir skattesubventionerade. Det säger årets lobbyist Ulf Lindberg på tjänstesektorns arbetsgivarorganisation, Almega. Anne Markowski har frågat honom varför städhjälp ska vara avdragsgill.

Stockholms Fria

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

Nördfeministisk kraftsamling

På internet, liksom utanför, finns det grupper som samlar tjejer och jämlikhetskämpar med liknande intressen. Ur ett fri programvaruperspektiv vill jag lyfta fram några stycken, för att visa att de finns och verkar för en friare och mer jämställd fri programvaruvärld.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu